Svenska föräldrar köper barnkläder för 10 000 varje år – en tredjedel används inte
Trots en intensiv hållbarhetsdiskussion de senaste åren och att IPCC i sin senaste rapport pekade på vikten av förändrade konsumtionsmönster väljer en stor majoritet av svenska föräldrar att i första hand handla nyproducerat till sina barn. I snitt lägger man årligen över 10 000 kr på barnkläder. Samtidigt kommer många av köpen inte till användning. En ny undersökning genomförd av Demoskop på uppdrag av hyrtjänsten Hyber visar att de barnkläder som ligger oanvända hos svenska barnfamiljer är värda drygt 3 434 kr. Tillsammans med övriga barnprodukter såsom bärsele och babysitter uppgår värdet av nyinköpta barnsaker som inte används till 8 372 kr.
En nationell undersökning från Demoskop, gjord på uppdrag av Hyber, en cirkulär tjänst för barnprodukter, visar att svenskarna i snitt köper barnkläder för 10 000 kronor per år. Men en stor del av plaggen används aldrig. Svenska föräldrar uppskattar att de har barnkläder till ett värde av en tredjedel av detta, omkring 3 500 kronor, som ligger oanvända hemma.
Att få barn är en stor händelse i de flestas liv och under barnets första år spenderar svenska föräldrar i genomsnitt 12 756 kronor på barnprodukter som exempelvis bärsele och babysitter. Även dessa lämnas efter ett tag orörda och det totala värdet på dessa oanvända barnkläder och barnprodukter uppskattar svenskarna till ett värde av 8 372 kronor.
- Barnkläder och produkter används ofta under en mycket begränsad period och oerhörda mängder kläder slängs eller lämnas oanvända. Vi ser att det behövs en tydlig beteendeförändring inte bara från föräldrarnas håll utan även producenter och leverantörer för att förebygga detta och spara på planetens resurser, säger Olivia Rothschild, vd Hyber.
De flesta föräldrar väljer nyproducerat
I samband med den senaste rapporten från IPCC lanserades också en studie från Leeds University med uppmaningar till sex livsstilsförändringar i syfte att drastiskt minska våra utsläpp. En av uppmaningarna är att endast handla tre stycken nyproducerade plagg per år. Trots det väljer åtta av tio svenska föräldrar fortfarande att köpa nyproducerat framför begagnat till sina barn. Att barnkläder är några av de plagg som utsätts för mest påfrestningar skulle få föräldrar säga emot, samtidigt har endast en av tio föräldrar som vana att laga sina barns kläder när de slits eller går sönder.
- Vi på Hyber ser ett stort värde i att vänja barn och vuxna till ett mer hållbara sätt att konsumera redan från barnsben. Att tidigt lära sitt barn att återbruk och delningsekonomi är en del av vardagen leder till ett framtida beteende som kommer vara mer skonsamt för planetens framtid. Det är på ett sätt det finaste man kan ge sitt barn, säger Olivia Rothschild, vd Hyber.
Tipslista: Så tänker du hållbart när det kommer till barn och deras kläder
- Köp second hand
Klädindustrin är en stor miljöbov som bland annat skapar mer än 92 miljoner ton avfall per år. Genom att köpa begagnade kläder bidrar du till att färre kläder produceras, samtidigt som du låter helt fungerande kläder komma till nytta. - Laga sådant som går
Du behöver inte vara en sömmerska för att kunna laga dina barns kläder. Små slitningar som en knapp som ramlat av byxan, hål i tröjan, eller en fläck på jackan går oftast att åtgärda med endast ett rese-sykit. - Hyr dina barns kläder & produkter
När du hyr ditt barns kläder sparar du inte endast på garderobsplats, utan du ger kläder möjlighet att cirkuleras till fler barn innan de når sitt utgångsdatum. - Anordna klädbytardag
Ofta får man barn samtidigt som många i sin bekantskapskrets. Gör klädbyte till en kul grej och byt plagg som inte används över en fika. - Ärv
Var inte rädd för att fråga vänner och bekanta om det finns plagg eller prylar som inte används. Ofta brukar de bara bli glada av att produkten kommer till användning igen.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget Demoskop på uppdrag av Hyber. Fältperioden pågick mellan 9-30 mars 2022 och bestod av webbintervjuer inom ramen för en webbpanel. Målgruppen för undersökningen var svenska föräldrar med barn mellan 0-12 år. Totalt intervjuades 4 308 personer.
